1. ,
  2. A
  3. B
  4. C
  5. D
  6. E
  7. F
  8. G
  9. H
  10. I
  11. J
  12. K
  13. L
  14. M
  15. N
  16. O
  17. P
  18. R
  19. S
  20. T
  21. V
  22. W
  23. X
  24. Y
  25. Z
  26. Å
  27. Ö

Herse Härse Bure 1350–1395

Kön: Man Levnadsålder: ≈45

Levnadsbana

Född1350 Selånger , Västernorrlands län
Sonen Olof "Gamle Olof" Härsesson föds (≈40)1390 Selånger , Västernorrlands län, Född i Selånger , Västernorrlands län
Död (≈45)1395

Personanteckningar

G-Z30728


http://tre-skrivare.se/kb/adamsbarn10/p36e8bf5a.html

Hövitsman i Norrland.

Härse Falesson var den man som enligt traditionen ska ha grundat

Bure kloster. Han var bördig från Birsta i Medelpad.

Härse ska ha varit en stor säljägare och en väldigt praktfull man,

som i sin dräkt bar såväl silverspänne som silverskenor. Han ska

ha gått en ond bråd död till mötes, då han genom svek och list

mördades i Lövånger av folk från Kåsböle.

Efter hans död ska sönerna Oluf och Fale gjort upp om arvet i en

brottningsmatch. Fale, som förlorade, ska ha fått hålla tillgodo

med en fäbod. På detta sätt ska byn Falmark ha grundats.

I Bureälven ligger en ö som utpekas som"munkarnas örtagård". Vid

en nyligen utförd undersökning konstaterades att majoriteten av

växtligheten utgjordes av läkemedelsväxter, varav flera arter är

unika för Norrland. Ända fram till vårt sekel lekte barnen i Bureå

med "monkbann"- ett snöre på vilket man trätt upp ryggkotor av

fisk. Kan denna lek ha de katolska munkarnas radband som förebild?

Sägner om män i fotsida gråkåpor och en nergrävd klosterskatt

talar för att det trots allt kan finnas en viss sanning i Bureus

beskrivning. Den omtalade skatten ska under orostid ha grävts ned

av munkarna i "Dräkamaln", ett stort klapperstensfält på norra

sidan av Bureberget.

DNA-forskning har visat att sägnen om Falmarksböndernas gemensamma

ursprung kan vara riktig: buredna.sjolunds.se/


Johan Bures släktbok ID 1027

Möjligen farfar till Olofssönerna i Bure. Troligen inte son till

Fartegn Unge, ej belagd i samtida källor.

Det säregna namnet Härse eller Härsa finns belagt som dopnamn i

endast tre medeltida handlingar, alla tydligen av ångermanländskt

ursprung (Gudlef Bilders son Härse 1337; Härse, son till Sigurd i

Klappsta, 1374 den 21 augusti; "Herssa" i Väja, Ytterlännäs

socken, 1479?). Som fadersnamn har det kunnat beläggas en gång,

med den Martin Härsasson, som nämns i Stockholm 1496. Som tillnamn

tycks det ha använts av den Lasse Härsa, som 1470 den 19 mars

donerar jord till Eskilstuna kloster. (Uppgifterna om namnet Härse

meddelade av Evert Melefors ur Sveriges Medeltida Personnamns

samlingar, tagna ur Sikeborgs artikel i Släktforskarnas årsbok

1996. Ovanstående citerat från Leif Boströms antavla)

Skapad av Genney 4.0